You can call me Dolph

Idag var min forsta dag pa nya jobbet. For er som inte hade en aning om det berattar jag mer en annan gang.

I korta drag betyder detta att vi far saga ett tillfalligt adjo till å, ä och ö pa denna blogg. Jag har fortfarande inte lyckats lista ut hur man skriver dem pa min laptop (tack, du som gav tips till mitt gamla inlagg om detta, men det fungerade bara pa min desktop pa jobbet, inte pa laptopen hemma). Det enda sattet jag vet ar copy-paste, vilket tar alldeles for lang tid. Pa jobbet kan jag inte skriva langre eftersom det verkar som att man faktiskt jobbar(!) pa det nya stallet, och inte sitter och surfar hela dagarna.

Sa tills jag har hittat en losning pa problemet far ni sta ut med att jag tar annu ett sakert steg emot total anglofiering och please excuse my swenglish.

Yours truly,
Mr. Lundgren

A perfect way to enjoy London

I lördags gjorde jag min favorit-utflykt i London. För säkert 10e gången. Det är den enda turist-attraktionen jag aldrig tröttnar på, och ni som har vairt här och hälsat på har nog nästan alla fått följa med på turen. Ni som planerar att åka till London någon gång får här ett litet tips på vad ni kan göra när ni tröttnat på Big Ben och Soho's överfulla gator.

Turen påbörjar man bäst i Embankment. Då får man se allt på vägen, och är också säker på att få en sittplats. Man köper en enkel båtbiljett till Greenwich. Har man dessutom en tunnelbanebiljett för den dagen, får man rabatt, och en biljett går på cirka £4.50.

Båten ger sig iväg till Waterloo och London Eye, följt av Westminster, där fler passagerare hoppar på. Den vänder därefter och fortsätter österut, och passerar the City me St Paul's cathedral, Tower bridge och en himla massa intressanta saker på vägen. Med på färden finns en guide, som egentligen bara är någon som jobbar på båten, och har bestämt sig för att sprida lite kunskap ombord. Detta är oftast en äldre herre som har växt upp och bott i London hela sitt liv. Man kan lära sig många intressanta saker på denna tur.

Båten fortsätter nerför Thamsen, och passerar skyskraporna i Canary Wharf, imponerande ny arkitektur och gamla historiska platser. Turen tar cirka en timme, och avslutas i Greenwich.

Väl däl rekommenderar jag varmt att strosa omkring och njuta av den mysiga stadsdelen. Ta en sväng ner på marknaden, där ni kan hitta annorlunda fynd. De som är intresserade av sjöfartshistoria kan titta in på "the Maritime Museum". Ta er tid att stanna på en pub och njuta av en pint i solskenet, och promenera sedan upp till Greenwich park.

Gå upp för kullen till "the observatory" för att titta på tidlinjen, och stå med en fot i väst och en i öst. Däruppe har ni även en utmärkt utsikt över London och chansen att ta riktigt fina bilder att visa därhemma. Allra finast är det precis innan solnedgången, då man fortfarande kan se byggnadernas konturer, och ljusen från staden när mörkret faller på.

Som avslutning, gå tillbaks ner till "byn" och leta upp en mysig restaurang (det finns många!) och avnjut en härlig middag!

Hoppa sedan på tåget eller tunnelbanan för att ta er tillbaks in till stan.

Burglary

I förrgår natt hade pojkvännen inbrott i sitt hus. De tog med sig en ny flatscreen TV, som de inte ens hunnit betala för än, en laptop, digitalkamera, Xbox och en skål full med småpengar (snacka om desperat!).

När polisen kom förklarade de hur enkelt det är att bryta sig in i ett hus. Och då menar jag riktigt enkelt! Inte riktigt det man vill höra när man redan känner sig olustig efter att ha haft främlingar springa omkring i huset.

Jag tror att det säkrast vi kan göra i mitt hus är att inte dra för gardinerna i vardagsrummet. Då kan eventuella inbrottstjuvar ta en titt in och se att det inte är någonsomhelst mening att försöka bryta sig in hos oss. Det mest värdefulla vi har där är en TV vi köpte begagnat för £20. Man vill ju inte att de ska göra sig allt det där besväret för att sedan upptäcka att det var alldeles i onödan!

You have shat in the blue cupboard!

De senaste dagarnas heta samtalsämne hemma har varit svenska talesätt. Ordspråk finns ju på alla språk, och många av dem är specifika för det språket. Skulle man översätta dem förlorar de ofta sin betydelse och kan låta väldigt märkliga. Detta upptäckte vi härom kvällen, då min huskompis hade hört något svenskt talesätt och vi började diskutera saken.

Nedan är mina engelsk-skotska huskompisars favoriter bland svenska uttryck med ordagrann översättning på engelska.

• Nu har du skitit i det blå skåpet!
  Now you've shat in the blue cupboard!
  
  
• Det var som katten!
  That was like the cat!
  
  
• Nu är det kokta fläsket stekt!
  Now the boiled pork is fried!
  
  
• Sålt smöret och tappat pengarna.
  Sold the butter and lost the money.
  
  
• Kors i taket!
  Cross in the ceiling!
  
  
• Jag anar ugglor i mossen
  I sense owls in the swamp.
  
  
• Det är ingen ko på isen.
  There's no cow on the ice.
  
  
• Ropa inte hej förrän du har kommit över bäcken.
  Don't shout hi until you've crossed the stream.
  
  
• Det är ingen fara på taket.
  There's no danger on the roof.
  
  
• Lägga benen på ryggen.
  Put one's legs on one's back.
  
  
• Släng dig i väggen!
  Throw yourself into the wall!
  
  
• Hoppa i galen tunna
  Jump into a crazy barrel
  
  
• Med skägget i brevlådan
  With one's beard in the mailbox

Home sweet home

Imorgon bär det av hem till Sverige igen. Förutom att se familj och vänner ser jag fram emot ett antal saker.

• Strosa runt i naturen och andas frisk luft.
• Äta svensk mat som sill, Kalles kaviar och filmjölk.
• Gå runt på folktomma gator utan stressade människor som knuffar en.
• Fika. England saknar tyvärr den mysiga kafe'kulturen. Här går man till puben istället, vilket i och för sig inte är fel, men ett mysigt litet fik med en god vän på eftermiddagen är något speciellt.
• Ta av sig skorna inomhus.
• Kranar med varmt och kallt vatten ur en och samma kran.
• Fina små trähus i alla regnbågens färger.

Listan kan göras hur lång som helst. Det är bara en viss känsla av att vara hemma som inte kan beskrivas. Having said that, vet jag att jag inte skulle kunna flytta tillbaks. Inte nu i alla fall. Efter 2 veckor skulle jag garanterat klättra på väggarna. Därför är det perfekt när man kan få det bästa av 2 världar.

Underbara teknik

Just det ja, en sak till. Anledningen till att jag inte kan skriva oftare är att mitt internet hemma inte funkar...igen. Detta är cirka femte gången sedan vi installerade det för ett par månader sen. Nice. Dessutom har min gamla flatmate, som är nätverksinjenjör, flyttat. Så nu har vi absolut ingen aning om hur vi ska fixa det. Jolly good!

Strike

Tunnelbanan strejkar. Deras bolag har gått i konkurs, och nu vill de ha försäkring om att de inte kommer att förlora jobb, pensioner osv. Lite konstigt tycker jag, men vad vet jag om strejker.

Bara tre linjer funkar. En av dem är den jag tar. Normalt sett är den som har mest problem...alltid! Men nu när jag hade haft en perfekt ursäkt att vara sen till jobbet har de bestämt sig för att hålla den igång.

Som Alanis Morissette skulle ha sagt: "Isn't it ironic..."

Smoking ban

Den 1a juli i år infördes rökförbud på offentliga platser även här i England. Eftersom pubkulturen här är så viktig har man sett ganska stora skillnader.

En mycket positiv bieffekt jag inte tror någon hade tänkt på innan, är att man faktiskt har en liten chans att få en sittplats på puben nu! Istället är Londons gator överfulla med tappra rökare med ett pintglas i handen. Det är nämligen mycket vanligt att stå utanför puben (japp, på gatan/trottoaren) och dricka när det är fint väder. Nu har denna tradition fått en ny mening, och man ser grupper stå utomhus hela kvällen, huttrande i ösregnet.

Good for the rest of us. Tidigare var chansen att få sitta ner på puben ungefär lika stor som att hitta en nål i en höstack. Nu är den lika stor som att hitta en nål i en myrstack. Igår kväll fick jag sitta ner hela kvällen- vilken lycka!

It's the little things ...

This is England

Såg en brittisk film för ett tag sen, som var riktigt bra, så jag tänkte dela med mig lite.

Filmen är väldigt upprörande och stark, och historien berättas på ett mycket skickligt sätt. I huvudrollen ses en liten pojke, Shaun (Thomas Turgoose), som spelar väldigt övertygande.

Filmen tar oss tillbaka till 80-talets och en grupp skinheads. De skinheads filmen börjar med är inte den sort vi tänker på idag när vi hör ordet. Dessa var en ny våg av 60-talets "mods"- arbetsklassungar som lyssnade på ska och räckte finger åt samhället. Dessa skinheads brydde sig inte om ras eller hudfärg.

Det var senare nynazisterna kom, och försökte värva dessa utsatta och sårbara ungdomar. De var sårbara eftersom de tillhörde en arbetarklass som kämpade sig igenom arbetslöshet och fattigdom under Thatcher's järnhand. Det är till stor del den här värvningen filmen fokuserar på.

Namnet är "This is England", regisserad av Shane Meadows. Gå och se den!

Klicka här för trailer och mer information om filmen.

Ett år äldre och visare

Då har man blivit ett år äldre. Det känns inte så farligt faktiskt. Fast det inte är riktigt lika spännande som när man är liten, så är det ändå härligt att ha en alldeles egen dag och bli lite uppvaktad.

Jag tycker vi gör det alldeles för lite nuförtiden. Uppvaktar varandra alltså. Det behövs så lite för att förgylla någons dag...ett leende, ett vänligt ord, ett kort, ett telefonsamtal, ett kort möte... Vi är så upptagna med vardagen att vi inte stannar upp och gör det där lilla extra. Jag är likadan själv. Jag önskar att jag var bättre på att sprida glädje omkring mig. Jag ska försöka i alla fall. Det ska jag minsann!

Nu vet jag att jag började nedräkningen till min födelsedag 30 dagar innan, bara så att folk skulle komma ihåg. (Vad är det annars för mening att bli äldre liksom? )I alla fall blev jag ordentligt firad av vissa vänner och bekanta. Sen var det de där små oväntade sms:en frå olika håll som gjorde det extra speciellt. Folk jag inte trodde hade en aning om att jag fyllde år. Det gör det hela extra roligt!

Dagen innan fick jag underbara blommor och en ballong skickade till jobbet av en vän. Sedan fick jag en otroligt vacker bukett av familjen (de är väldigt duktiga på att göra sådana där småsaker faktiskt. Speciellt mor min, hon överraskar alltid!). Av arbetskamraterna fick jag tårta, ett superroligt kort och ipod-högtalare med inbyggd väckarklocka (andra jobbet jag har fått en väckarklocka på... jag tror de försöker säga något)! På kvällen fick jag fler blommor och ballonger och ett litet ljus som spelar "Happy Birthday".

Dagen till ära hade jag bestämt att vi alla skulle samlas och sjunga tillsammans. Så det fick bli karaoke. Många ABBA-låtar blev det. Inte för att jag gillar ABBA speciellt, men det blir ofta så när man är den enda svensken i sällskapet. Ja, ja.

Bästa presenten fick jag nästa dag - en överraskiningsresa till Lissabon!!! Behöver jag säga mer än att det var fantastiskt!?

All in all, a good birthday. Jag tror nog jag ser fram emot att bli ett år äldre igen nästa år igen! :)

Kuba- Del 1

Jag har så mycket att berätta!! Kuba är inte som någon annanstans i världen! På gott och ont.

Till exempel har jag aldrig kännt mig så säker som på gatorna i Havanna. Jag kunde gå ensam på en gammal bakgata mitt på natten utan att känna mig det minsta rädd. Kriminaliteten är väldigt låg (jag läste dock att ficktjuvar blir mer och mer vanliga)... Anledningen? Well...det står poliser i nästan varje gathörn.

Vad som däremot saknas i varje gathörn är affärer. Det finns nämligen inga. Eller nja, i områden fulla av turister kan man kanske ha turen att hitta en, men urvalet är... hmm... helt enkelt väldigt begränsat! Man kan inte förvänta sig att hitta vad man är ute efter, så man tager vad man haver. Detta beror givetvis på att kubanerna själva får sina varor rationerade, så behöver inte affärer på samma sätt som oss.

Nästa gång blir det ny anekdoter från semestern. Till dess ger jag er dessa bilder från Havanna. Det andra fotot är en taxibil.

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

Tänkte jag skulle skriva om mina senaste resor, men istället blir det ett inlägg om mina bidrag till växthuseffekten igen. Jag är ju trots allt tillbaks i England, och då måste man prata väder.

I morse (eller, njae, lunchtid var det väl) när jag vaknade och tittade ut genom fönstret upptäckte jag till min förskräckelse en smärre flod som rann ner för min gata. Regnet öste ner och verkade inte visa minsta tecken på att vilja avta. Jag bestämde mig trots allt för att vänta tills det lugnade ner sig lite, men efter en timmes väntande insåg jag att jag var väldigt sen till jobbet, och var helt enkelt tvungen att trotsa vädret och bege mig till tunnelbanestationen.

När jag kom upp till huvudgatan fick jag en shock! Den hade på ett par timmar förvandlats till en sjö med vatten upp till knäna! Jag vandrade runt kvarteret för att se om jag på något sätt skulle kunna ta mig över gatan utan att behöva simma. Till slut hittade jag en plätt som såg någorlunda torr ut. Tji fick jag! Plums sa det, och där stod jag med vatten upp till knäna och mascara rinnande nerför kinderna. Det var bara att bita ihop och vada över gatan.

När jag kom till tunnelbanestationen meddelades att hälften av sationerna på min linje var stängda på grund av översvämning.

Nu sitter jag på jobbet med brunfärgade jeans, våta skor och känner mig ungefär så fräsch som en dränkt katt.

Som man bäddar får man ligga. Det blir nog en paus i flygandet för min del.

Här är en bild från Croydon, inte långt ifrån där jag bor:

Den som vänar på nåt gott

Det har varit tyst här ett tag. Närmare bestämt en och en halv månad. Detta beror främst på det underbara fenomenet semester. Nu har jag inte tid att skriva mycket idag, men jag tänkte ge en lite uppdatering av följande saker:

-Semester i Kuba. Komplett med bilder.

-Besök av mor och syster. Ja, vad roligt det var!

-Reggaefestival i Köln.

-Bryssel, som jag åker till i helgen.

Till dess, håll till godo med ett smakprov från Kuba-bilderna.

Hur skriver man å, ä och ö på en engelsk laptop?

Hjälp uppskattad.

Tack.

30 dagar senare

Ta ta da da!

Nu har jag fatt internet hemma. Bara en manad for sent.

Dagens visdomsord: "Patience is a virtue."

Cheese rolling

Igår var det återigen dags för det årliga ost-racet. Ett hundratal personer deltog, och ett tjugotal skadades lindrigt.

Reglerna är enkla. Deltagarna står uppe på en brant backe. Ledaren skriker följande:

'ONE to be ready!'
'Two to be steady!'
'Three to prepare!'
'and FOUR to be off!'

..osten släpps nerför backen, och deltagarna kastar sig ner efter den. Den som först fångar osten vinner. Priset? Osten själv! En handgjord "double gloucester".

Här ser ni ett klipp från årets race:

http://www.youtube.com/watch?v=ZC5ykhXDDbo&mode=related&search=

Och vem sa att engelsmännen är stela!

Land of the Leprechauns

Irlands största folkslag kallas leprechauns (se bilden).

Leprechauns är åldriga men med skomakartalanger som är små som pysslingar. De känns igen på sina rödhåriga skägg och gröna kläder/skor/hatt. De ses ofta kraftigt berusade, men de blir aldrig så fulla att deras förmåga att maka skor påverkas. De bär på två läderpungar, där de förvarar två magiska mynt. Silverpengen används till att betala med, och den återvänder till pungen så fort den har använts. Guldpengen används som muta i svåra situationer. Den förvandlas till aska så fort den försvinner ur hans händer.

The leprachauns väktar över en gammal skatt, som danskarna lämnade kvar på Irland. Skatten gömmer de i grytor och kärl. Leprachauns undviker kontakt med människor, som de anser vara dumma och flyktiga. Om man som dödlig fångar en lovar den rikedom i utbyte mot att den blir frisläppt.

En leprachaun är mästare på att försvinna i ett ögonblick!

Ikväll bär det av till Dublin. Där ska jag minnsann fånga mig en leprachaun!

Confession

Jag måste erkänna. Jag är en hemsk medmänniska. Det är mitt fel att ozonhålet växer och glaciärisarna smälter.

I år har jag hunnit med 3 flygresor, har 2 inplanerade, och vet att det kommer att bli betydligt fler.

Jag undrar, blir mitt "carbon footprint" mindre om jag betalar pengar till projekt som jobbar för att minska växthuseffekten varje gång jag flyger? Jag släpper ju ändå ut växthusgaser hit och dit när jag bokar det där flyget. Hyckleri tycker jag, men betalar ändå de där extra punden för att mitt samvete ska må lite bättre.

Men innerst inne vet jag egentligen att det är på grund av mig som länder runt om i världen svämmar över.

Förlåt.

Pendelparanoja

Så här kände jag mig i morse. Och känner mig de flesta morgnar.

http://www.youtube.com/watch?v=FYVJSOFZxDE

Underbar låt som beskriver London Underground precis på pricken!

Resultat

Då var det klart. Det blir en tjurig pojkvän till helgen. 2-1 till AC Milan.

Liverpool FC vs AC Milan

Ikväll spelas en viktig fotbollsmatch. Den är inte viktig för att jag håller på något av lagen. Den är viktig av de följande anledningarna:

• Om Liverpool förlorar kommer jag behöva umgås med en tjurig pojkvän 24 timmar om dygnet när vi åker till Dublin i helgen.


• Om Liverpool förlorar kommer jag att ha en lättirriterad pojkvän de närmsta månaderna.


• Om Liverpool vinner kommer jag att få höra tjat och gnat från pojkvännen som kommer att ångra att han inte åkte till Athen.


• Om Liverpool vinner kommer jag att få lyssna på prat om matchen och hur duktiga Liverpool i all framtid.

Hur det än går kan jag inte vinna.

Mat mat mat

Igår var jag på svenska puben för första gången. Där drack jag Kopparbergscider och åt skagenröra på polarbröd...mmm!

Det är konstigt när man upptäcker vad man saknar hemifrån. Det här inlägget tänkte jag helt tillägna maten hemifrån jag inte hade an aning om att jag skulle sakna såhär mycket. Ibland blir jag sugen på att boka en weekendresa till Sverige bara för att kunna äta kebabpizza.

Det jag längtar efter mest är följande:

• Filmjölk. Helt klart etta på listan. Med färska jordgubbar en varm sommardag. Svenska jordgubbar ska det såklart vara.
• Kalles kaviar. Med keso och gurka på grovt bröd. Eller på ett hårdkokt ägg.
• Knäckebröd.
• Oasen i Lessebo's kebabpizza. Pommes istället för kött.
• Sourcream and-Onionchips. Finns inte, kan ni tänka er det!
• Potatissallad. Smakar inte alls likadant här.
• Fläderblomssaft.
• Marabouchoklad. Visst finns Cadbury's, men det är ändå inte samma sak.
• Ost. Visst är cheddar gott, men lite fler valmöjligheter hade inte skadat.

Listan kan göras lång. Ska nog ta mig en tripp till svenska affären nästa vecka.

Bank holidays

I England har man 8 helgdagar på ett år. 8!!!!! Sverige har 13, om jag inte är helt ute och cyklar.

Englands helgdagar:
-Nyårsdagen
-Långfredagen
-Annandag påsk
-Första måndagen i maj
-Sista måndagen i maj
-Sista måndagen i augusti
-Juldagen
-Annandag jul

Märk väl, vi firar inte pingst eller 1a maj, eller trettondagen, som i de flesta andra europeiska länder. Det är å ena sidan bra att de flesta helgdagar infaller på en måndag, och ingen bryr väl sig om trettondagen längre, men det överrensstämmer liksom inte med resten av vår världsdel. Engelsmännen ska ju alltid vara lite speciella.

Tilläggas ska också att jag bara har 20 dagars semester. Vissa företag har fler, men inte mitt.

Det blir alltså sammanlagt 28 lediga dagar om året. Under dessa 28 dagar ska jag hinna med att åka hem till Sverige ett par gånger, åka iväg på semester, och gärna ta det lite lugnt också. Och sen ligger ju inte alla dagarna i rad heller. Hur får man ihop det?!

Gordon Brown, ditt första uppdrag blir att blicka till öst, och inspireras lite av fransmännen. De verkar ju ha hur mycket ledig tid som helst!

Au revoir

Jag är sjuk NU, inte nästa vecka

Nu blev det ju sådär långt mellan gångerna igen. Har fortfarande inget internet hemma. Argh.

Det är så mycket jag skulle ha kunnat skriva om...Englands eurovisionflopp, den elaka dörrvakten, regnet som bara öser ner... men så blir det inte. Idag tänkte jag prata lite om sjukvård. Det passar bra för jag har nämligen fått en spruta idag, och min stackars arm gör ganska ont. Empati tack. Jag var ändå duktig och skrek inte ens åt sjuksköterkan. Och det tog mindre än en timme! £35 fick jag betala för tortyren.

Anyway...vad jag tänkte klaga på är hur otroligt dålig sjukvården är i England. Här kommer några expempel:

Exempel 1
När man först flyttar hit måste man registrera sig med en GP (General Practitioner), annars kan man glömma sjukvård helt och hållet. Jag fick vänta i 1,5 månad på att få en tid för att registrera mig! Registreringen i sig bestod av en hög formulär, som jag lika gärna hade kunnat fylla i hemma och skicka till dem. Hade jag blivit sjuk innan jag hunnit registrera mig hade det varit tough luck.

Exempel 2
Halsfluss fick jag en dag. Det var ganska uppenbart för halsen var full av vita prickar. Jag ringde doktorn och beskrev symptomen. De frågade om jag ville boka en tid nästa vecka. "Jag är sjuk nu" sa jag och efter mycket tjat och gnäll fick jag till slut en tid nästa dag. Doktorn tittade inte ens i min hals, utan skrev bara ut penicillin.

Exempel 3
Min kompis har varit sjuk med halsont och hosta i 2 veckor. Hon går till läkaren, som konstaterar att hon har en infektion. Men han vägrar skriva ut antibiotika, men förklaringen att kroppen bör försöka kurera sig själv. Fair enough. Men sedan tycker han att om det inte går över inom 3 veckor kan hon få komma tillbaks. Hon ska alltså gå runt med halsont i 5 veckor för att anses sjuk nog att få medicin!

Exempel 4
En annan vän gick till sin doktor för att få ett nytt recept på P-piller. Hon har använt samma piller i 5 år och samme doktor har skrivit ut det till henne. Hon får sitt recept, går till apoteket, och inser när hon kommer hem att hon har fått fel piller. Hon ringer upp läkaren för att fråga varför. Han har ingen aning, och skriver genast ut ett nytt recept med rätt piller. Ingen bryr sig om att be henna lämna tillbaks de andra pillrena.

Efter allt detta har jag tyvärr inte mycket respekt för engelsk sjukvård.

Läste en artikel om Michael Moore på aftonbladet.se idag, där han attackerar det svenska sjukvårssystemet:
http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1073487,00.html

Något att tänka på!

Vad är allt det gröna?

Var på puben igår kväll och diskuterade klimatförändringen. Det är lustigt, för 20 år sedan had man inte ens en aning om vad det var, och nu har det blivit ett vanligt samtalsämne över en öl. Tänker inte göra ett politiskt uttalande, men jag tänkte jag skulle sprida mina betraktelser i alla fall.

På måndag ska det tydligen bli 27 grader här. I April! Man varnar att det kommer bli den varmaste sommaren någonsin på tunnelbanan (som om 47 grader förra året inte var nog) och börjar lagra vattenflaskor att ge ut till passagerarna. I April! Min hösnuva, som vanligtvis inte startar förrän i mitten av sommarn har redan börjat. I April!

Pojkvännens syster bor i Australien och har två barn. Vet inte exakt hur gamla de är, men åtmistone 5. Hon visade dem bilder på Irland, och de frågade henna vad allt det gröna var. "Det är gräs" svarade hon. Tydligen är gräset där brunt året om där nuförtiden. Tänk er, de visste inte ens att gräs egentligen är grönt!

Spunk

Idag har jag lärt mig ett nytt ord. Pippi Långstrump släng dig i väggen- jag har hittat betydelsen till spunk! Hade Astrid vetat tror jag nog att hon hade valt ett annat ord...om hon nu inte var en helt pervers gammal tant.

Jag köpte en tablettask med saltlakrits i Hamburg och tog med mig till jobbet. Det var av det danska märket SPUNK, och hade det skrivet me stora bokstäver på asken. Idag skulle jag vara snäll och dela med mig av min kultur på jobbet, så jag skickade runt asken. Någon höjde på ögonbrynet och frågade vad det var. Jag sa "Det är lite salt, jättegott!". Då brast hela kontoret ut i skratt och tittade på den stackars lilla blondinen.

Till slut var någon snäll nog att förklara för den dumma svensken att spunk betyder sperma.

Minnesanteckning!

St George

En sak till...igår var det St George's Day, Englands "nationaldag" ungefär. Det enda firandet jag såg var en stackars Evening Standard-försäljare som var utsmyckad i en röd-vit hatt, flaggor och spelade "God Save the Queen". Inget mer.

Det var så obetydelsefullt att jag inte ens bryr mig om att berätta vem George var och varför det firas. För det firas helt enkelt inte. Det var på samma nivå som Sveriges nationaldag.

Vi har inte fått internet

Jag ljuger inte. Visst, vi har fått vår router, men så länge vi inte kan sätta upp den fungerar inte internet, och jag behöver inte äta Marmite.

Så det så.

Ett alldeles onödigt inlägg

Jag fick förfrågan om ett inlägg av min bror, som föredrar att vara anonym. Det är egentligen ett förslag till Sveriges nya regering, om hur Sveriges välfärd kan ökas.

1, Inte en enda svensk som bryr sig om älgarna, så varför inte tjäna en slant och sälja dom till Tyskland?
2, Likaså Skåne, skulle vi kunna sälja till Danmark? De kan betala med öl?

"Sverige skulle kunna bli ett asrikt land" var den anonyma broderns kommentar. Jag tror nog att "aspackat" är mer passande.

Fredrik, om du läser det här kan du väl slå oss en signal, så kan vi utveckla planen? Kanske kan Carola skickas till Finland, så hon får vara med i sin älskade melodifestival? De hade ju med monster med förra året.

Detta har hänt

Nästan en månad sen sist...

Dålig ursäkt: Har haft så mycket på jobbet att mitt svenska samvete inte har tillåtit mig att vara improduktiv och surfa på internet.
Liten tröst: Snart får jag internet hemma och behöver inte använda jobb-datorn. Inom 10 dagar...säger de... Har jag internet hemma inom 10 dagar lovar jag att äta en hel sked med Marmite (en sorts jäst-pålägg för den oinvigda...urk!)

Anyway, hänt sen sist:

Hamburg
En alldeles perfekt helgresa. Blev mycket positivt överraskad av vilken fin stad det var! Till och med trevligt folk, bra shopping och god mat! Det bästa av allt var ändå den typiska tyska puben vi hamnade på. Medelåldern var 40, de satt arm i arm vid långa träbord, och gungade i takt till gamla tyska godigar som den här. Då och då satte DJ'n (60 år, med långt skägg och hästsvans) på en Eurotrashlåt, och alla blev som galna och sprang upp på dansgolvet. Jag satt och njöt av min Weissbier.

Sverige
Home sweet home... eller hem ljuva hem, som man säger i Sweden. Oj, vad skönt det var att komma hem! Spenderade en hel helg och lite till i smålandsskogarna...eller det som Gudrun lämnade kvar av dem. Hemlagad god mat, sill, filmjölk... och kebabpizza förstås. Riktigt bra omhändertagen av mor och far blev jag också! Man märker hur mycket man saknar familjen när man kommer hem. Och hur mycket man missar... Småsyskonen är inte så små längre, och kusinerna bara ploppar ut. Om jag ändå hade fler semesterdagar!
Nästa gång ska jag försöka hinna med lite kompisbesök också...eller de få

Besök
I helgen fick jag fint besök från Sverige/Sheffield. Jennie var nämligen i London och hälsade på. Solen sken och det var säkert minst 25 grader varmt. Vi tog en båt ner till Greenwich, och senare på kvällen blev det en curry på Brick Lane. Harrods hann vi också med en liten sväng, och då handlade jag kantareller för första gången i London. Mums! Det var trevligt med besök hemifrån, och intressant att utbyta lite tankar om hur det är att vara svensk i England. Jag tror vi kom fram till att det man saknar mest är nära och kära, men även att allt fungerar hemma!

Bilder från Hamburg följe när min kompis har laddat upp dem. Min kamera gick nämligen sönder (trots att den var köpt i Sverige). Fler inlägg kommer snart...Blir det en Marmite eller inte...Missa inte den spännande uppföljningen!

Hamburg

Idag ska jag till Hamburg. Eller rättare sagt snart tror jag. Jag har ingen aning om när flyget går eller var vi ska bo, eller hur man tar sig in till stan från flygplatsen. Jag hoppas att min kompis har koll på allt.

Vet inte heller riktigt vad vi ska göra där, men vi fick tag på flyg för £45, så varför inte. Det blir nog lite shopping och öl i alla fall. Sen kom jag just på att man pratar tyska i Tyskland. Det har jag inte gjort på väldigt länge...stackars hamburgare, de vet inte vad de har att vänta.

Jag har i alla fall pass och kamera med mig, så det blir bilder nästa vecka.

Tschüss!

Any Question Answered

Jag har varit lite lat den senaste tiden, inte blivit mycket skrivande. Men what can you do? Är man lat så är man.

Jag upptäckte i alla fall något intressant igår. Kommer ni ihåg alla gånger ni har haft en diskussion med någon och ni är säkra på att ni har rätt men inte har något bevis för det just då? Nere på puben till exempel. Man slår vad, men sen blir det aldrig något mer för man har inget sätt att få svar på frågan just då. Detta problem är nu löst. Svaret heter AQA- Any Question Answered. Man skickar helt enkelt ett SMS med sin fråga till 63336, som svarar inom några minuter. Det kostar £1, men om de inte kan besvara frågan kostar det ingenting.

Jag har inte hittat något liknande i Sveige, kanske finns det? Om inte borde någon sätta upp det, tänk vilket kul jobb! Måste komma på en riktigt klurig fråga. Hmm...

Guinnes, klöver och hattar

Imorgon är det St Patrick's Day.

St Patrick är Irlands skyddshelgon. Han tog kristendomen till Irland, och han är mest känd för att ha drivit ormarna från Irland. Det är sant, det finns faktiskt inga ormar där.

På St Patrick's Day håller man sig undan om man inte vill bli påhoppad av sjungande, guinessdrickande irländare i gröna hattar. Tyvärr är min käre pojkvän en av dem. Lyckligtvis har jag ett födelsedagspartaj att gå till istället. Men nej, jag kan inte dra en lättnadens suck där...för att hela gatorna kommer att vara fulla av irländare. Inget ont om irländare, men hordar av dem drickandes från klockan 9 på morgonen....jag vet inte!

Fast om jag ska vara helt ärlig, så är jag nog mest lite avundsjuk. För vad gör vi på vår nationaldag? Ingenting, vad jag vet. Jag firar nog lite i smyg imorgon trots allt. Berätta inte det för nån!

Musik och huvudvärk

Huvudvärk. Aj aj aj. Jag avskyr när folk fyller år mitt i veckan. Kan de inte visa lite hänsyn?

I alla fall tänkte jag egentligen berätta om något annat. Man ska ju dela med sig lite av kulturen där man bor, så här kommer lite nytt från den brittiska musikvärlden. Jag vet inte om ni har hört henne i Sverige än, men hon blir allt mer populär här i England. Hon vann Brit award-priset för bästa kvinnliga artist i år.

Annorlunda musik från en annorlunda tjej med en annorlunda röst. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om henne, jag lämnar det till er. Folk tror att hon dricker lite för mycket, och varenda TV-program jag har sett henne på har hon varit ganska överförfriskad. Det är därför hon har skrivit en låt som heter "Rehab", som också är en av de mest välkända av hennes låtar. Amy Winehouse heter artisten, och hon kommer från norra London. Här är "Rehab":

http://www.youtube.com/watch?v=LD5sahXoj0U

Om ni redan hört talas om henne, ber jag om ursäkt. Om inte, kom ihåg var ni läste om henne först!

En vadslagande nation

Att engelsmännen älskar sin sport är väl ingen hemlighet. Just nu är det så mycket på gång, så jag förstår inte att de hinner hålla koll på allt. Fotboll, rugby, cricket...

I veckan är det hästhoppningsrace som gäller. Det är en stor festival som anordnas i Cheltenham en gång om året. Folk vallfärdar dit för att sätta några "quid" på sin favorithäst. Sedan dricker man lite öl, och satsar lite mer. Om man inte lyckas ta sig till Cheltenham så behöver man inte vara ledsen, man kan satsa sina hårt förvärvade slantar online.

Hmm, vilken häst ska jag välja...

Please stand on the right

Kära turister, listen up! Vett och etikett på tunnelbanan, om ni åker till London:

1, Leta upp din biljett innan du kommer fram till grindarna; det är så tråkigt att vänta medan du blockerar vägen.
2, Se till att du vet vart du ska innan du hoppar på tåget eller åker nerför rulltrappan. Stanna inte mitt i vägen och titta på kartan.
3, Snälla, snälla, snälla kom ihåg: man står på höger sida i rulltrappan. På vänster sida går man om man har bråttom att hinna med sitt tåg. Om du vill prata med din kompis får kamraten vara vänlig att stå bakom eller framför dig på höger sida. Londonbor som har bråttom, har väääldigt bråttom, och de är inte av det vänliga slaget, speciellt om de är sena till jobbet.
4, Låt folk stiga av tåget innan du stiger på, och träng dig inte, for crying out loud!
5,Om det är fullt på tåget, gå så långt in som möjligt, så att fler kommer på tåget.

Sen är det ju common sense att man ger upp sin plats om gamla eller barn behöver sitta. Detta är engelsmännen själva väldigt dåliga på, så jag tycker det är dags att lära dem lite hyfs med.

Släpp fångarna loss! Det är vår!

18 grader säger BBC weather. Släpp ut mig säger jag! Det borde vara olagligt att låsa in folk på mörka kontor när solen skiner. I alla fall om man bor i ett land som blir som förbytt av lite solsken. Folk LER faktiskt ute på Londons gator idag. Amazing!

Promotion

Idag har jag blivit befodrad. Nu är jag inte en "executive" längre, utan en "manager"! Det betyder inte att jag kommer ha mitt eget team, men det blir mer ansvar, vilket jag i och för sig har fått ändå de senaste veckorna. Men det låter i alla fall bättre. Och nästa gång kan jag kanske be om högre lön igen.

Jag har fått förfrågan om att berätta lite mer om mitt jobb och vad jag gör. Det kommer. När jag har samlat tankarna lite. Man vill ju inte berätta för mycket, man vet aldrig vem som läser ;)

Happy Anniversary

Idag har jag varit i London i exakt 2 år.

Mycket har jag hunnit med under den tiden- 3 olika bostäder, 3 jobb, 2 rånförsök, solskador, nya vänner och ovänner, teaterlektioner, kabaretbesök på gayklubb, rugbyspel i parken mitt i natten, restauranger, barer, pubar, shopping. Det har varit blod, svett och tårar, lycka glädje och skratt. Det är med blandade känslor jag ser tillbaks på min tid här.

Men trots alla motgångar är det mest positiva minnen jag tänker på nu. London har något magiskt över sig, det går inte att avsky stället. Det stämmer verkligen vad de säger, att London är en "cultural melting pot". Här finns allt man kan tänka sig och mer därtill. Det är nog det jag tycker om mest med den här stan, det oändliga utbudet. Jag kan dansa salsa en helg, gå på marknad nästa, sedan rollerdisko, ta flyget till vartsomhelst i Europa en helg, hitta en mysig liten jamaicansk restaurang, träffa nya vänner från hela världen på ett och samma ställe.

London har vekligen gjort intryck på mig, och nu känns det "hemma". Vissa dagar blir det för mycket, och jag längtar hem till Sverige. När är i Sverige en vecka längtar jag hem till London. Vad är egentligen "hem"? Jag vet inte längre. Men jag tror nog att det blir ett tredje år. Det finns så mycket kvar att uppleva här, jag är inte klar med den här staden än!

Nu ser jag fram emot en ny storstadssommar med picnic i Clapham Common-det är nog det jag gillar mest! Och så alla reggae-konserter förstås!

Grattis på purjolöksdagen!

Idag firar vi St David's day. Eller firar och firar...

St David är Wales skyddshelgon, så den 1a Mars är alltså Wales nationaldag. Är man från Wales har man på sig en svart hatt och purjolök eller påsklilje-symboler denna dag. Påskliljan är en allmän Walesisk symbol som det är säsong för i mars. Purjolöken är St David's egen symbol. Varför just purjolök har jag inte lyckats få reda på, men jag tycker allt lite synd om den där David. Kunde de inte gett honom något bättre? Han är ju trots allt nationalhelgon!

Vill man fira St David's day gör man det genom att sjunga, äta och dricka. Som grädde på moset serveras gärna purjolök. Mums.


Nedan: Walesiska flaggan och under den St David's flagga

It's raining cats and dogs

Tänk att jag inte skrivit om vädret än! Det är ju ändå engelsmännens favoritsamtalsämne! Här är några av fraserna jag hör varje dag i hissen på jobbet.

"Morning, what a lovely day!"
"Good afternoon, such horrible weather today!"
"Good evening, seems like winter is over."
"Oh dear, it's absolutely boiling today!"
"It's freezing cold!"
"It's raining cats and dogs. Don't forget your umbrella!"


Ja, jag skulle kunna fortsätta i flera timmar. Innan jag flyttade till London trodde jag att det regnar hela tiden, för det är ju det man hör. Jag blev väldigt förvånad när jag märkte att det faktiskt inte alls regnar speciellt mycket jämfört med hemma. Däremot är vädret väldigt oberäkneligt. Det kan vara strålande sol, mulet, regn och storm på samma dag.


När jag vaknade i morse ösregnade det ute, när jag gick ner till tunnelbanan var det strålande sol, när jag kom till jobbet var det mulet, och nu duggregnar det lite.


Här är dagens väderrapport:

OS-låten 2012

Nu alla kompositörer och sportfanatiker, här är chancen ni väntat på- nu kan just DU komponera OS-låten hela London kommer att sjunga 2012!

Varje år från och med nu till 2012 kommer en sång att väljas ut. Låtarna tävlar sedan mot varandra, och till slut koras en sång som vinnare. Det är BBC's läsare och lyssnare som väljer ut det bästa bidraget. Tyvärr måste man bo inom M25-området (motorväg som går runt London) för att få deltaga, så den som har ett bidrag får gärna skicka det till mig, så skickar jag in det!

Mer info finns här:
http://www.bbc.co.uk/london/content/articles/2007/02/26/sing_london_main_feature.shtml

Happy Day

Idag är det Happy Day! Det behöver man ha lite då och då när det är grått ute och man är på dåligt humör.

Regler för Happy Day:

• Man ska ha på sig färglada kläder
• Man ska ha valfri huvudbonad på sig
• Man ska ta med sig något sött att bjuda sina kollegor på
• Man ska sjunga mycket
• Man ska skicka varandra urdåliga klipp från youtube, helst från 80-talet, med intressant koreografi och klädval. Exempel (obs! dålig kvalitet): http://www.youtube.com/watch?v=yjYaAO1GvE4&mode=related&search=
• Man ska hitta på practical jokes och testa dem på sina kollegor

Förslag på videoklipp eller practical jokes välkomnas!

Och så blir det lite fotboll...

Trodde inte jag skulle säga detta, men oj vilken match! Jag pratar förstås om Carling Cup-finalen mellan Arsenal och Chelsea. Arsenal spelade sitt ungdomslag (med undantag för ett par spelare) medan Chelsea inte riktigt har ett reservlag, så de fick spela det vanliga laget. Det hade de nog inte gjort om de hade vetat vad som skulle komma att hända en av deras bästa spelare, John Terry...han fick nämligen bäras medvetslös av planen.

Senare blev det storfight med 3 utvisningar och 2 gula kort. Efter 100-nånting minuter vann Chelsea 2-1...vilket jag tycker är ett väldigt bra resultat för Arsenals ungdomsteam, mot ett av de bästa Premiership-lagen.

Men oroa inte er, jag ska spara er fler sportrecensioner i framtiden, det är nog inte riktigt min grej.

We're gonna rock down to Electric Avenue

Ikväll ska vi ut och fira. Min huskompis har fyllt år, så vi ska till några barer i Brixton.

I Brixton ligger Electric Avenue. Det är den första shoppinggatan i London som fick elektrisk belysning. Det är även densamma som Eddy Grant sjunger om i sin låt med samma namn:

http://youtube.com/watch?v=vtPk5IUbdH0

Electric Avenue då ...och nu

Cockney Rhyming Slang

Cockneys kallar man Londons arbetsklass. Ordet kommer ifrån 1300-talets ”cockeneyes”, vilket betyder missbildade ägg, som om de hade lagts av en tupp. Under 1600-talet utvecklades beskrivningen av Cockneys till någon som föddes inom hörhåll av kyrkklockorna till ”St. Mary-le-Bow” i östra London.

Usprunget till Cockney rhyming slang är inte helt klart. Det finns vissa som säger att det utvecklades av kriminella, som ville förvirra polisen. Det användes även av försäljar på marknadsplatser, när de inte ville att kunderna skulle förstå vad de sa.

I rhyming slang byter man ut vissa ord mot kortare fraser som rimmar på ordet. Till exempel betyder ” biscuits and cheese” “knees”. Ofta när man talar säger man enbart det första ordet, så i föregående exempel skulle man då säga ”biscuits” för att beskriva knän.

Nedan finner ni en mini-ordlista, och skulle ni bli nyfikna finns en mer utförlig version här:
http://www.cockneyrhymingslang.co.uk/.

Ni kan höra Cockney på film i Guy Ritchie's Lock Stock and Two Smoking Barrels.

Fy skäms

Det har gått trögt med skrivandet idag, alldeles för hektiskt på jobbet. Imorgon blir det nog en lektion i "cockney rhyming slang". Håll ut!

Liverpool vs Barcelona

Resultat: 2-1

Bryr jag mig? Svar: Nej.

Bang! Bang!

Igår kväll tog jag mig till Bierodrome på Clapham highstreet för att träffa en gammal kompis som preceis har flyttat till London. Bierodrome är ett paradis för ölälskare, om ni någonsin har vägarna förbi.

Anyway, jag hoppade av tunnelbanan och fick en smärre chock. Ett gäng tonårspojkar stod utanför stationen och när de såg mig gå förbi sa de "She's got a phone". Sedan började de gå efter mig. Mitt hjärta slog ett extra slag och jag började småspringa. För ett och ett halvt år blev jag nämligen rånad och nerslagen av en tonåring som ville ha min telefon. Jag såg en indisk restaurang, och försökte springa in där, men dörren var låst. Kände mig ganska fånig. Till slut sprang jag in i en liten affär och låtsades handla. Plötsligt kom en helt klart påtänd man in i affären och började skrika till en tjej att "I'm going to shoot you! BANG! I'm going to shoot you dead!" Förskräckt sprang jag ut och sprintade hela vägen ner till puben. Jag håller mig nog undan från Clapham North station i fortsättningen.

The City

The City i London är Londons affärscentrum. Det är här stora företag har sina kontor och många banker håller till. Kärnan av the City ligger vid tunnelbanestationerna Bank/Monument.

Stereotypen av en "city worker" är 30-40 år, man, och går runt i kostym, skjorta och slips, med en portfölj i handen. Man måste se upptagen och mycket viktig ut för att vinna respekt. När man går nerför gatan måste man gå väldigt fort, som om man är på väg till ett möte och helst ska man knuffa till folk när man går.

Här jobbar alltså jag. 23 år gammal, tjej, klädd i jeans och inte det minsta bekymrad över att se viktig ut. Vi har nämligen ingen "dress code" på mitt jobb, så vi är som en färgklick bland alla svarta kostymer.

The City är ändå ett bra område att jobba i. Man hittar allt man behöver, affärer, banker, lunchställen, pubar. Skulle du dock råka finna dig här en lördag eller söndag märker du snart att allting är dött. The city stannar nämligen upp under helgerna.

Och för er som undrar vad man kallar "stan" och shoppingområdet så är svaret "Town" eller "Central London" eller möjligtvis "Soho".

Demonstration

Dags för det obligatoriska politiska inlägget.

Min kära huskompis steg idag upp klockan 4 på morgonen för att demonstrera. Tydligen skulle protesten pågå hela natten till tidigt på morgonen. Det hade något att göra med hur flyktingar blir behandlade i England, fick inte reda på många detaljer. Nu är min fråga, VARFöR håller man en demonstration mitt i natten? Jag trodde mening med sådant här var att:
1. Väcka uppmärksamhet hos de som betämmer det man protesterar emot
2. Väcka intresse och göra fler människor aktiva i frågan

Hur gör man detta klockan 4 på morgonen när bara rävarna som smyger omkring i natten och ett och annat fyllo ser en?

I väntan på vadå?

...sjunger min favoritlian i rapdjungeln (Timbuktu). Det sjunger jag också just nu. Tydligen ska vi få våra "letters" idag. Dessa innehåller information om våra bonusar och löneförhöjningar. Alla andra "city workers" (jag ska berätta mer om "the City" vid ett annat tillfälle) har redan fått sina bonusar för flera veckor sedan. Jag har väntat på mitt brev sedan i torsdags.

Tick tack tick tack...tick...tack........tick..........tack

Mera sopor

Varje tisdag är det sophämtning. Klockan 7.30 prick. Precis utanför mitt fönster. Jag stiger upp klockan 9.30.

Nu hade det inte varit så farligt om det hade varit vanliga sopgubbar som hämtar soporna och kör iväg med sin bil. Men engelska sopgubbar är inte helt vanliga. De är 5 meter långa, gröna monster med huggtänder och glödande ögon. De har oljefat till fötter och stora skramlande järnhänder, minst 10! När de pratar kommer ett bullrande ljud ut från deras enorma munnar och när de skrattar sätter de igång en mindre jordbävning. Eftersom de är så stora och klumpiga tar det dem minst en timme att tömma en enda soptunna utanför mitt hus. Men hur säger man till ett par jättar i samhällets uniform att de ska vara tysta?

I morse....då ni! Då fick jag nog! Jag gjorde ett stålmannenhopp upp ur sängen, flög ner till köket och hämtade en rutten morot. Jag öppnade fönstret och sköt ut den ruttna moroten med mitt supervapen, och träffade det ena jättemonstret mitt i nyllet! Det hördes ett grymtande ljud och sedan vände han sig om och sa med sin mullrande röst "You win...". Sedan sprang de gröna sopgubbarna iväg och kom aldrig mer tillbaks. Väck inte den björn som sover.

Ermm, njae...så kunde det ha gått till om jag hade lyckats ta mig ur sängen. Men nästa gång, då ska jag minsann lägga en stinkbomb i soptunnan! Ha!

Filmtips

The Last King of Scotland tycker jag ni ska se när den kommer till en biograf nära er.

Please place your litter in the bins provided

Jag försöker att vara en duktig medborgare och inte skräpa ner i naturen och på gatorna. Ken Livingstone gör det inte lätt för mig. Helt säker på att det är hans fel är jag förstås inte, men han är ju "Mayor of London", och det är väl sånt borgmästare sysslar med? Att hålla rent alltså.

Igår gick jag en power walk runt parken (träningsvärk som heter duga idag!). Jag köpte en flaska vatten efter ungefär 10 minuters promenad. Det tog 50 minuter innan jag hittade en soptunna att kasta den tomma flaskan i! Hade jag inte varit så ordentlig hade flaskan legat på gatan nu.

Snälla söta Ken, kan du inte sätta ut lite fler tunnor?

Happy New Year

Igår inleddes det kinesiska nyåret. Igår fick man inte städa eller laga mat.

I år är det mitt år- grisens! det här säger Chinatoday om grisen:

"You are a splendid companion, an intellectual with a very strong need to set difficult goals and carry them out. You are sincere, tolerant, and honest but by expecting the same from others, you are incredibly naive. Your quest for material goods could be your downfall. The Pig would be best in the arts as an entertainer, or possible a lawyer."

Där ser man minsann, jag är intelligent- det ni!

Här kan ni läsa om hur ert grisens år kommer att bli:

http://www.proastro.com/?o=general&act=chineseastrology


Bild från festligheterna i Chinatown:

Mer honey mustard åt folket!

Sedan igår kväll har jag längtat efter en Subway. När jag nu äntligen gjorde slag i saken möttes jag, till min stora besvikelse, av en tom honey mustard-flaska. Killen bakom kassan visade inga tecken på att hämta en ny. Istället gick jag olycklig därifrån med en ranch-såsfylld veggie delight. Chilli och honey mustard ska det vara!

Imorgon tar jag med mig egen lunch.

"Say hello to my little friend"

Ungdomar i London springer runt som Al Pacino's rollkaraktär i filmen Scarface, läste jag någonstans. Igår kväll skjöts en 15-årig pojke till döds i sitt hem i Clapham North. Antagligen kände han sin gärningsman.


Det här var den tredje dödsskjutningen av en ung pojke i södra London på mindre än två veckor. Förra veckan skjöts en annan pojke ihjäl på samma sett i Peckham. Några dagar innan dess blev en 16-årig pojke ihjälskjuten på en isrink i Streatham. I närliggande Brixton har ett antal skottlossningar bland ungdomar uppmärksammats.


Gängkulturen i södra London växer sig allt starkare. det sista jag vill möta på en mörk gata när jag går hem ensam är ett gäng ungdomar. Kaxiga. Orädda. Motiverade att imponera på sina vänner? Inspirerade av filmkaraktärer? Flyende en disillutionerande verklighet?

Var är deras föräldrar och vem satte en pistol i deras hand?


http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/london/6363713.stm

"The world is yours"

Happy Valentines

Idag är det Valentine's Day, som det kallas här. Jag har fått en cheesecake, som min kollega stal från köket, och ett kort med en bild på mig själv från en annan snäll kollega. Men gladast av allt blev jag för gele'hjärtanen mor och far skickade. De tog slut på en halvtimme och sedan hade jag ont i magen resten av dagen, men det var det värt!

För övrigt kommer jag inte att fira något mer den här hyllning-till-kommercialismens dag. Myser hellre en alldeles vanlig dag, när man verkligen behöver det. Men en tanke skänker jag till alla nära och kära, ni som är alldeles för långt bort...ta hand om er!

Who is the duke of Cornwall?

Det vet jag minsann! Men inte mina engelska huskompisar. Var på pub quiz igår, och blev utröstad på den frågan, med anledningen att jag är "foreign". Tji fick de när det visade sig att jag hade rätt! För övrigt var mina kunskaper om engelsk geografi, underhållning och sport minimala. Skulle jag någonsin ta ett British citizenship test skulle jag nog bli deporterad med omedelbar verkan.

BBC har en mini-version av the UK citizenship test här:
http://news.bbc.co.uk/1/hi/magazine/4099770.stm

The duke of Cornwall är förresten Prince Charles.

Är cricket en sport?

The Ashes är över. Äntligen! I och med det trodde jag att jag äntligen skulle få en cricketfri lunchrast. Icke. Nu är det träningsmatcher inför världsmästerskapen och sedan kommer de riktiga spelen. Detta betyder för mig cirka 3-4 månader av tystnad. Det eviga samtalsämnet på lunchen, på puben, hemma...cricket! Mina kunskaper sträcker sig till följande:
Män i ylletröjor lufsar omkring på en alldeles för stor spelplan och tar tepauser stup ikvarten. När de väl får för sig att försöka springa står en man i lustig hatt i vägen. Ibland tar en match 5 dagar. Nu är min fråga... har cricket verkligen rätt att kallas sport? Bör man inte bli svettig när man sportar och hur svettas man i en ylletröja? Förslag välkomnas.

Mitt mål för i år är att besöka en cricketmatch och lära mig reglerna. Nästa år ska jag minsann ha mer att komma med!

A night out in the West End

Varför?

Varje gång mina s.k. "vänner" ska ha födelsedagsfest eller avskedsfest eller vilken annan fest som helst så väljer de att gå till the West End! Visst, det är väl inget fel med det, men problemet är att jag ju inte kan säga nej till att gå om de fyller år!

The West End är den del av världen där turisttjejer med för mycket smink, för korta kläder och dålig musiksmak hamnar. Killarna är "locals" med ett kilo vax i håret, som hoppas på att charma en av turisttjejerna för att sedan inte behöva ringa henne igen- hon ska ju ändå hem snart.

Den andra kategorin i West End-barer är de ställena människor som känner sig viktiga går till. Det kan vara fotbollsspelare, glamourmodeller, bankmän eller mina vänner. Du vet att du har hamnat rätt om följande kriterier uppfylls:
1, Dina killkompisar kommer inte in för det är inte tillräckligt många tjejer inne på stället
2, Dina kompisar kommer inte in för det är för många personer vid ditt bord
3, Dina kompisar kommer inte in för de har fel kläder på sig
4, Du kommer inte in för du är inte med på gästlistan
5, En gin and tonic kostar £10

Nej, jag är inte bitter.

En otroligt jobbig dag

Det visar sig att jag var den enda i mitt team som kom in till jobbet idag. De som var på kontoret jobbade i snitt 10% av dagen, och tycker att det är dags att gå ner på puben eftersom det har varit en så otroligt utmattande dag. Själv måste jag ta mig in till Soho på födelsedagsfest, vilket jag inte ser fram emot. Soho är ett ställe jag försöker undvika om jag kan, men mer om det en annan gång.

Kanske kan jag säga att jag blev fast i snöstormen och inte kunde komma? Att det faktiskt slutade snöa klockan 12 verkar i alla fall inte bekomma engelsmännen och deras många ursäkter.

Heavy snowfall

I morse fick jag ett oväntat telefonsamtal från chefen. Han sa:
"Kommer du in till kontoret idag?"
"Ja, hurså?" frågade jag och tänkte att jag har väl inte tagit speciellt många sjukdagar i år.
"Har du sett ut genom fönstret?" undrade han.
"Jo..."
"Du kan få jobba hemifrån idag pga det tunga snöfallet" sa min chef.
Synd att jag inte har dator hemma, tänkte jag och tittade ut på det "tunga snöfallet", som med svenska ögon sett mest liknade lite snöslask. Tilläggas bör att det är 3 plusgrader, och snön är nu borta.

Tåg är inställda, flyg inställda, förseningar på tunnelbanan-ja, du läste rätt- TUNNELBANAN! Hur snöslasket har påverkat tunnelbanesystemet förblir ett mysterium för mig, men en sak är då säker, engelsmännen har mycket kvar att lära om väder!

Hämtat från en artikel om "ovädret":

"Sweden has it nailed?

Well, it is a legal requirement for them to fit winter tyres, but they also drive according to the conditions by slowing down. And is it any wonder the Scandinavians are some of the best drivers in the world? The driving test includes an ice-driving element that teaches them how to counter a skid. We do not even teach people how to drive on motorways over here – and it shows. Then there are their cars. A lot of them drive Volvos, which seem particularly hardy and suitable for the job, especially when most of them have four-wheel drive."

Visst blir man lite stolt!

Hela artikeln kan ni läsa här:
http://cars.uk.msn.com/News/car_news_article.aspx?cp-documentid=2866248